Det är med stor sorg jag nu kan bekräfta att Sverigevädret är tillbaka.

Har drabbats av deppens blå fågel. Det har nu regnat i ett halvt dygn, och jag inser att här har jag gått och blivit grundlurad. Med denna tropiska värme som vi har blivit välsignade med under så lång tid, har jag hunnit skapat mig ett utomhusliv anpassat för tropiskt klimat. Som att på morgonen strosa ner till brevlådan för att hämta tidningen och sedan inta frukosten, utan familjen, på altanen, i lugn och ro till ljudet av fågelsång. Att ifred få ta del av världens elände med krig och våldtäkter under sådana omständigheter är helt ok. Det obehagliga försvinner i den lätta sommarbrisen till ljudet av plaskande barn i den uppblåsbara poolen. Nu... blir tidningen blöt, och även jag, när jag sitter här i regnet på altanen för att inta min frukost i lugn och ro. Inomhuslivet börjar igen!
Och min kvällsdrink! En "Dagens" kan ju inte intas i vardagsrummet!? Det blir inte samma känsla som utelivet, där man med grannskapet kan ladda vattenpipan med äppeltobak och skåla för debatter som den framforskade ultimata promillehalten "0,6" (vår favorit) och skratta åt artiklar som "är du en sommaralkis".
Plötsligt börjar inomhusångesten ta fart: Vad ska vi göra med barnen idag? bio? TomsTitt? Museer? städa föråd? (straffkomenderingen) m a o ett höstliv.

JAG ÄR INTE REDO!!