Strössel i vardagen

En 40 (+ nuförtiden) kvinna, helsvensk, halvgrek, gift med en man och ger mitt bidrag till BNP´n med tre välutvecklade barn som redan före tonåren är hypereffektiva.Mitt stora intresse för tillfället är konst. Jag "gör tavlor" hela tiden.

onsdag, augusti 16, 2006

Klockan är tio på kvällen och vi har jagat våra barn som små kackerlackor runt i huset. Nu ska de i säng!...i alla fall före tio... Igår blev det halv tolv på kvällen och i förrgår vid elvarycket.

Insåg igår att jag knappt har tittat på en vuxenfilm på hela sommaren. En sådan där film som man ser när barnen sover, själva, i lugn och ro utan bråk och översättningar av texter och förklaring av handling. Hyrde "Munchen" för ett par veckor sedan och fick lämna tillbaka den osedd. Något liknande har aldrig någonsin hänt tidigare, att jag lämnar tillbaka en osedd film. Har vi kommit till en ny fas i livet nu?

Var på en tjejfest i helgen på Sandhamn. Himla kul. Tjugofem glada kvigor på grönbete. Inte så mammigt där inte...började på fredagen och slutade på söndagen... Träningsvärken börjar lägga sig nu. Fattar inte vad jag gör på dansgolvet, men hur kan man få ont i naveln av att dansa? Jag hoppas det har med antalet timmar man förbränner och inte hur man dansar... hmm

Den varma sommaren har verkligen dragit ner hjärnverksamheten. Man har på sin höjd suttit på altanen och diskuterat lokalpolitiken men knappast mer än så.
Jag har däremot läst mer än någonsin och jag verkar inte kunna komma ur deckarträsket. Det går inte att sluta. Som sudokun. Håller på att avsluta Harry Bosch sviten av Michael Connelly, varvat med andra Connelly böcker, Dennis Lehane och Ian Rankin alla Peter Robinson. Börjar tröttna men kan inte sluta. Är fast. Jag har fem skönromaner och två fackta böcker väntande på nattduksbordet, som jag verkligen ser fram emot att läsa ...men inte än ... Försökte för ett tag sedan att byta genre, men började istället att läsa svenska deckare.
Den senaste svenska boken jag läste var "Odjuret". Den var så fruktansvärd, i handlingen, att jag fick ångest av att läsa den, men samtidigt så spännande och välskriven att jag inte kunde sluta, så en dag lämnade jag kvar den på tåget, för att slippa läsa vidare.
Tänker ändå ge mig på deras nya bok "Box 21".

I värsta fall får jag damma av min Emile Zola samling. Har hela sviten inbunden från 1920-talet, en investering gjord långt innan jag blev deckarbiten.
Har även provat på Hillary Clintons memoarer. Välmatad. Tar fram den då och då när jag har svårt att somna. Fungerar varje gång.