Att resa eller inte resa......

Blev taggad av min bloggande syster för ett tag sedan. Satte mig ner för att fylla i frågorna, men kom inte långt förrän dysterhetens blå fågel satte sig på min axel.
"Nämn fyra städer du bott i"...Stockholm, Stockholm, Stockholm och Stockholm... undrar om förorten gillas?...
"Nämn fyra olika arbeten du haft"...ehh...kan man räkna med sommararbeten?...

Hur förintande tråkig blev inte jag med ett par tangentslag, eller har jag inte blivit medveten om det förrän nu?
Tillhör kategorin som satsade på "apa, häst & villa" i ett tidigt stadie, så resandet (utanför Europa) blev det inte mycket med. Och resa med barn gick bort totalt eftersom vi hade ett hem med stolar fastbundna vid borden, tänk er då ett par timmar på ett flygplan...

Har en kompis som snart flyttar till Singapore för ett par år och därefter vidare till vad det nu blir. Jag blir så avundsjuk. Vi får väl resa när vi blir pensionärer. Men så har vi detta med hjärtproblem i familjen och det sätter väl in lagom till det ljuva pensionärslivet. Eller demens, som jag börjar fundera över om det inte har smygstartat.. Eller Parkinson, fast det såg jag ett program om på Tv. En akrobat som fick Parkinsons som blev helt symptomfri när han tog Ecstacy.
Summa sumarum: antingen börjar jag med droger lagom till pensionen eller nöjer mig med att ganska snart hälsa på våra emigrerande vänner runt jordklotet. Och det kan man ju göra ett par gånger om året, eller hur?