Strössel i vardagen

En 40 (+ nuförtiden) kvinna, helsvensk, halvgrek, gift med en man och ger mitt bidrag till BNP´n med tre välutvecklade barn som redan före tonåren är hypereffektiva.Mitt stora intresse för tillfället är konst. Jag "gör tavlor" hela tiden.

tisdag, maj 15, 2007

Jag har kommit till insikten, att jag faktiskt är närmare 50 än 30. Den slog ner som en blixt från klar himmel härom dagen, mitt i provhytten, när jag försökte knäppa igen de alldeles för trånga korvskinns tajta jeansen. När jag väl fått upp eländet över rumpan gick det nätt och jämt att knäppa igen dem. Fel storlek tänkte jag och försökte frustande dra av mig byxorna. Nej, det var rätt storlek men fel modell. De lågt skurna jeansen skar in i, de på senare tid allt frodigare, fettdepåerna på höften. Såg ut som en Michelingubbe. Konstaterade att även dessa jeans hade en alldeles för låg midja. Eller?
Jag har aldrig i hela mitt liv behövt bry mig om min vikt. Jag har bara försökt hålla en låg profil i antalet winerbröd jag har klämt i mig på fikat, framför mina hårt bantande kompisar. Men nu verkar det ha börjat snöa i helvetet. Provhyttens obarmhärtiga ljus lös upp all hull som hängde över jeanskanten. Och som grädde på moset, sken det breda silvervita stråket upp i hårbotten, med en egen liten specialspott, snett upp från vänster. Allt elände var upplyst. Vafa....?

Är det nu man börjar använda lite löst sittande kjolar och bekväma lågskor, från tantbutiken i Centrum? och låter silverstråket ta över fullständigt tills man är helt grå? eller för första gången börja banta?

Jag åkallade den trygga självinsikten, som kommer med åldern: "Jag är fin som jag är". Det blev en dyr insikt, med två par nya jeans (modell större), vidare blusar och ett trängingskort till gymmet.

Frågade maken härom kvällen om han märkt att jag gått upp i vikt? Han gav mig ett svar som lät som ett nej men kunde tolkas som ett ja. -Njaeeejhh... Jag frågade då mer tydligt om han tyckte att jag borde banta? - Försvinner brösten då? frågar han omgående. Jag blängde på honom -Det kan du fethaja att de gör! -Nej! svarar han lite för snabbt. Jag vänder mig om med ett triumferande leende som han inte får se. Min man älskar min kropp!!

Summering: min man gillar mina bröst, jag gillar min man och winerbröd, det finns större storlekar och andra modeller på jeans och det är dags att färga håret.

1 Comments:

Blogger popsan said...

säger bara power plate......

8:54 em  

Skicka en kommentar

<< Home